Snart slut för denna gång
Med bara en vecka kvar i detta fantastiskt underbara land har jag en hel del att hinna med. Jag skrattar och har det helt fantastiskt samtidigt som tårarna dyker upp med jämna mellanrum. Just nu är det känslostormar i massor men jag njuter allt jag kan av den sista tiden. Om en vecka vid den här tiden står jag på flygplatsen i Sevilla påväg till mitt nya hem i de stora giganterna. Så hör ni ingenting de närmaste två veckorna, bli inte förvånade. Så mycket att göra å datorn blir inte direkt topprioriterad... Men mitt svenska nummer fungerar utmärkt att ringa till (kostar inte mer än till vilken svensk mobil som helst vet ni...) Å så fort jag skaffar nytt, spanskt nummer dyker det upp på Facebook (för er som inte har FB kommer sms såklart).
"Dåligt väder finnes"
Jahapp, två timmars arbete framför mig och sen hade det tänkts en riktig mysdag på stranden med Sancho. Men, när jag väl har tid att ligga på stranden så vill stranden, i vanlig ordning, inte att jag ska ligga där. Kolsvart himmel och inte mer än 14 grader. Håller iaf tummarna på att det ska spricka upp så att jag kan få min mysdag. Har ju bara 12 dagar kvar till jag åker nu så all tid är dyrbar, dock känns det som den står still när jag har min karl i min närhet.
På 12 ynka dagar ska jag hinna med sjukt mycket. Packa, flytta (japp, måste byta boende sista natten då vårt kontrakt går ut), städa, tvätta allt, sola, se så mycket som möjligt av Spanien och Algarve, äta på mina favoritrestauranger, fira Mari som fyller år å inte minst umgås så mycket jag bara kan med S. Å däremellan ska det in en hel del jobb oxå. Spännande pussel detta.
Nä men lite frukost innan dagens aktiviteter kanske...
På 12 ynka dagar ska jag hinna med sjukt mycket. Packa, flytta (japp, måste byta boende sista natten då vårt kontrakt går ut), städa, tvätta allt, sola, se så mycket som möjligt av Spanien och Algarve, äta på mina favoritrestauranger, fira Mari som fyller år å inte minst umgås så mycket jag bara kan med S. Å däremellan ska det in en hel del jobb oxå. Spännande pussel detta.
Nä men lite frukost innan dagens aktiviteter kanske...
Biljetten bokad
Precis kommit upp efter en fantastisk dag på stranden med Sancho. Snart dags att börja jobba igen innan jag möter upp honom efteråt.
Fast nu blir det sjukt jobbigt att träffa honom helt plötsligt. Nu när jag har biljetten i min hand så står det inte 15 oktober som det först var sagt (och som Sancho fortfarande tror) utan nu står det 1 oktober, vilket jag måste berätta ikväll. Så två veckor är det som återstår sen bär det av till Teneriffa och de stora giganterna =) Det ska iofs bli helt fantastiskt men det kommer att bli riktigt jobbigt att lämna honom. Jag säger som honom "They up there are playing with us big time".
Fast en underbar nyhet är att jag får en fantastik chef på Teneriffa. Rie, som jag jobbade med i Krabi blir min chef!!! Helt underbart!
Det enda jag önskar mig just nu är en vecka på Madeira. Saknar hestarna...
Nu har vi Kickat ner...
Ja ni, nu jävlar händer det. Självklart så här sista veckorna... Sjukt mycket har hänt men vet inte hur jag ska få ur mig det här...
Jag vet inte när jag ska åka nu längre. 15 oktober var det ju sagt men nu verkar det som om jag behövs betydligt tidigare så nu går jag bara å väntar igen.
Vi hade Kick Down i lördags. Lekar på beachen, god mat å bara riktigt kul att umgås med alla.
I torsdags var Sina och Nina här och hälsade på. Vi tre och Mari hade en helt fantastiskt natt. Stackars Mari skulle upp å köra utflykt två timmar efter att vi kommit hem medan vi andra var lediga.
Å sen till det sista, men verkligen inte minsta... Med bara en till fyra veckor kvar här så har världens bästa karl dykt rakt in i mitt hjärta. En hel jävla säsong av flörtande å nu e d kört lixom. Fan oxå!
Så det blir väl bara att åka tillbaka i april som tänkt då... Men just nu e d bara tungt, vi vet ju båda att jag åker snart... Men men, Sancho är lätt det bästa som hänt mig den här säsongen. (Ok, mamma å Kenthas besök ligger oxå i topp men ni hajar...)
Snart är det slut för denna gång
Ja, eller snart och snart. Fick precis veta att jag stannar till slutet, ända till den 15 oktober. Sen bäre det av direkt ner till De stora giganterna direkt ifrån Sevilla. Jag, Karina å Sara stannar allhop å åker ner tillsammans vilket är skönt. Lovely girls =)
Så fem veckor till i mitt paradisland, sen blir jag låtsasspanjor ett tag...
Så fem veckor till i mitt paradisland, sen blir jag låtsasspanjor ett tag...
Sjukt kul med Uno
Igår hade jag nog en av de bästa kvällarna på säsongen!
Jag, Anna och Karina flamsade som satan hela dagen. Vi tog ut Bamsepå en promenad oxå, barnen älskade det men föräldrarna trodde mest att han var full (vilket han INTE var). Vet inte riktigt vad som flugit i oss. Åt middag hos oss innan vi begav oss ner till en mysrestaurang i hamnen i VR för att spela Uno. Vi delade på en flaska vin, spelade Uno och hade hur trevligt som helst. När vi hade flamsat färdigt (och de andra tröttnat på att jag vann hela tiden *haha*) så gick vi bort till torget. Där var det fullt (!) med folk. Någon karl som spelade på scenen. Alla verkade gilla det, men vi hajade väl inte så mycket om jag ska va ärlig (å det ska man ju). Så vi bestämde oss för att gå hem. På vägen hittade vi en marknad där ALLT kostade 5€! Tro att jag shoppade väskor å klockor =P Sen hittade vi Madeirahamburgare!!!!!!!! Jag ska dit varje kväll nu kan jag lova. Tänka sig bara chirre å morotar på burgaren... Nu e d bara Madish som saknas =)
Sen såg vi på värsta fyrverkerierna!!! Å jag å Karina saknade kärlek men var i sjunde himlen av fantastiska fyrverkerier =)
Tack för en fantastisk vecka!!!
Tack alla för att ni gjorde min semester till en underbar vecka!
Tack framförallt Eliza som stod ut med mitt kaos och sällskap hela veckan. Har varit helt underbart att få umgås med er alla och att få vara hemma igen. Det blev inte många lugna stunder men en del promenader inne i stan vilket var riktigt nice. Å Petri lär väl aldrig glömma sin 30års fest... Inte många som är med om en bilolycka just den dagen... Men vi mår alla bra, lite inflamationer å stelhet men hela och glada, det är viktigast.
Samtidigt som det verkligen var den bästa veckan på länge så var det oxå den jobbigaste... För första gången på 18 månader känner jag att jag kanske skulle kunna flytta hem igen, och faktiskt trivas. Samtidigt gillar jag ju livet jag lever här och framför allt "mitt Lisboa". Men men, till vintern blir det inget iaf, det vore ju som att be om att bli deprimerad =)
I alla fulla fall, om inte så många veckor bär det av till Teneriffa. Väl där får jag fundera över hur och vad jag ska göra.
Återigen, tack för en fantastisk vecka!
Tack framförallt Eliza som stod ut med mitt kaos och sällskap hela veckan. Har varit helt underbart att få umgås med er alla och att få vara hemma igen. Det blev inte många lugna stunder men en del promenader inne i stan vilket var riktigt nice. Å Petri lär väl aldrig glömma sin 30års fest... Inte många som är med om en bilolycka just den dagen... Men vi mår alla bra, lite inflamationer å stelhet men hela och glada, det är viktigast.
Samtidigt som det verkligen var den bästa veckan på länge så var det oxå den jobbigaste... För första gången på 18 månader känner jag att jag kanske skulle kunna flytta hem igen, och faktiskt trivas. Samtidigt gillar jag ju livet jag lever här och framför allt "mitt Lisboa". Men men, till vintern blir det inget iaf, det vore ju som att be om att bli deprimerad =)
I alla fulla fall, om inte så många veckor bär det av till Teneriffa. Väl där får jag fundera över hur och vad jag ska göra.
Återigen, tack för en fantastisk vecka!