Isabelle

Suttit å väntat på ngn IT-kille i en kvart nu för att han ska hjälpa mig att få en uppkoppling. Spännande att det står i beskrivningen av hotellet att det finns tillgång till trådlöst nätverk men att man ska få jaga runt i nästan en vecka för att komma åt det (tvivlar på att jag kommer få tillgång idag heller).

Maten e iaf väldigt god och jag börjar få lite färg. Bränt mig på ryggen dock så jag vågar inte vistas utanför parasoll på ett par dagar. Men färg e nice å utsikten ska jag verkligen inte klaga på heller. Tänker inte gnälla mycket mer i denna blogg, då blir man bara deppig, men Ving ska däremot få sig ett sjuhelvetes klagobrev!

I början på nästa vecka ska jag ta mig in till Pipa iaf å få en liten dos av civilisation, shopping och ett uttag av pengar. Finns en bankomat på en radie av ca 10 mil och den ligger i Pipa så det är lika bra att passa på när man e där.

Hotellet är fortfarande ett av de sämsta jag någonsin bott på, rummet håller långt ifrån den standard som utlovas av Ving. När det blir mörkt ute (å det blir det innan kl 18!) så vågar man knappt inte gå någonstans för att det finns typ ingen belysning i hela byn å det tar ca en halvtimme att bara gå ner till torget... Å på dagarna orkar man inte gå någonstans, svetten rinner bara av att gå till poolen vilket är mindre än 10 meter. Läget klagar jag då verkligen inte över och havet är riktigt trevligt på de ställen man vågar bada på (pga av alla strömmar). Gästerna på hotellet är riktigt goa å alla är som en liten svensk familj, precis det jag inte vill ha på min semester men med läget som det är så är det ganska så skönt.

Visst kommer jag att återvända till Brasilien, absolut, men aldrig till den här sidan av landet igen och verkligen aldrig med Ving!

Däremot saknar jag mina Madeirakärlekar sjukligt mycket. Helt sinnes att det bara är två veckor sen vi satt på Khans och nere på B2. Känns som sjukt länge sen!

Saknar er så att det gör ont i hela mig. Saknar att prata med er, saknar våra Copakvällar, Ösaffarin å allt galet vi hunnit hitta på tillsammans. Saknar även att bara ligga i soffan å glo med Tessan å bara prata, prata å prata massor. Saknar Poncha, Pe De Cabra, Bolo Do Caco, Espetada, Piccado, Maracujajuice å safari/cola helt sinnes. Stannar jag i sthlm så kvarstår mitt löfte om att jag kommer ner innan februari slut, utan tvekan!

Har fortfarande inte kopplat sthlm riktigt ännu utan Madeira är fortfarande min tillhörighet. Även om jag har haft en hel del mysigt hemma me. Ser fram emot en kväll på Ambassadeur helgen efter jag kommit hem.

Lyssnar just nu på Rise up å minns VIP-hyllan på Copa... Å såklart gör jag som jag gjorde sista gången jag hörde denna låt, sista gången på Copa, fäller en värdig tår å ler åt alla underbara minnen. 

Ja vad ska man säga... 4 timmar sena ner, nästan 9 mil att åka från flygplatsen i en liten minibuss och ett hotellrum som är fullt av myror och kryp, ett hotell som inte alls överensstämmer med det som står i katalogen. Själva byn är hur liten som helst (fast på en sinnestor avlång yta för att innehålla så lite) och det finns INGENTING att göra. Inte en butik, finns inget ställe som säljer cigg, två restauranger i hela byn, det går typ inte att bada i havet för att det är för strömt och det finns typ inga möjligheter att ta ut cash om man inte åker till Pipa vilket kostar 300kr. Underbar början på semestern... Inte!

Har pratat med Vingguiden i Pipa men hon var inte direkt tillmötesgående heller så vi får väl se vad som händer. De närmaste två veckorna ska bli högst intressanta iaf.

Att ringa e svindyrt å det trådlösa nätverket e så svagt att det inte går att sitta uppkopplad heller. Å andra sidan så finns det ingen möjlighet att få tag i en adapter här så det går i vart fall inte att ladda batterierna på datorn... Just wonderful...

Denna isolation gör ju att jag inte kan få tag i José Roberto heller. Han hade ringt på min mobil igår men jag missade det och får nu inte tag på honom. Well well, nu ska jag fan se till att få sol iaf!

Jaha, det gick ju fort att packa den lilla väskan. Sitter nu å väntar på att Carina ska komma om ca 1 timme å 45 minuter. Hade tänkt att spendera denna tid med att lägga över lite ny musik till mobilen men hur mycket jag än vrider och vänder på det lilla innehåll jag har i min lägenhet så hittar jag den inte =/ Börjar tro att jag kan ha glömt den på Madeira eller om den hamnat hos Anne, jävla skit... Hade ju behövt den nu lixom. Men men, snart e jag i Brasseland å där ska det softas å enbart softas. Kan klockan gå liite snabbare.... plz....

Skrivet 18/11/07 kl 10:42

Jaha, då var man hemma igen då. Eller hemma å hemma, det känns jättekonstigt att va här. Sjukligt kallt å massor med snö (ja Fia, du hade rätt i att jag va mycket dum som åkte hem nu).

Anne kom å hämtade mig på Arlanda i fredags. Åkte hem till henne och drack poncha, madeiravin och safari och pratade massor. Riktigt kul att träffa henne.

Igår var det så dags för den stora 30års festen. Kvällen började verkligen jättetrevligt men slutade ganska tidigt för mig. (Nu kommer ett erkännande till... Ja Fia, ni har verkligen lyckats "avstockholmisera" mig.) Ok att det förekommer skitsnack på Madeira men jösses va det snackades vitt å brett om alla på festen å shit va dryga människor kan va utan att ha en aning om det själva. (Var jag verkligen så hemsk för 9 månader sen?). Orkade inte lyssna så jag gick å la mig.

Nu är jag så tillbaka hemma i min lägenhet. Måste börja plocka upp lite flyttkartonger och försöka få det att bli lite beboligt igen. Ska träffa Carina snart å ha en heldag å bara prata, prata, prata och äta på Sockenplan ofc =)

Ser verkligen fram emot att träffa folk i veckan, det gör jag. Kommer att få internet senast imorgon me så då kan jag komma åt å få konversera med alla älsklingar på ön å få höra allt om helgen =P

Känns verkligen helt sjukt att jag inte ska åka tillbaka men visst känns det bra att jag åkt också. Men i sthlm kommer jag inte att stanna länge, redan när jag landade på Arlanda kändes det att jag inte hör hemma här och det intrycket blir bara starkare för varje timme. Vi får väl se vart jag tar vägen me, det löser sig. Först ska jag ha semester!

Skrivet 16/11/07 kl 20:02 på Heathrow

Jaha, då sitter man här då röksugen å jävlig. Självklart e flighten försenad också... Men men, på väg är jag iaf.

Vaknade imorse å sa hejdå till Tessan. Kändes så sjukt overkligt och ingen av oss kunde riktigt förstå att jag verkligen skulle åka. Självklart somnade jag om och vaknade inte förrän jag fick sms av henne 9.06!

Panik!!!

Hade ju inte packat klart å än mindre städat. Fick sätta en jävla fart å självklart var Carlos tidig också (för ovanlighetens skull när det kommer till portugiser). Iväg kom vi iaf. Förlåt Tessan för att jag knappt städade och inte diskade!!

Väl framme vid flygplatsen kom känslorna jag inte sett fram emot. Så smått började de smyga sig på medan jag checkade in. När jag väl passerat säkerhetskontrollen var det kört. Hela vägen till London storgrät jag, det gick bara inte att stoppa. Besättningen var så himla gulliga men det gjorde ju inte att jag grät mindre direkt. Fy i helvete vad jobbigt det var att lämna Madeira. Nu när jag skriver detta och tänker på Madeira så börjar tårarna rinna igen. Det jag sett fram emot ända sen i juli blev helt plötsligt så sjukligt jobbigt. Jag älskar den där jävla ön och många av människorna där så sjukt mycket. Att stiga av planet på Gatwick var heller inget nöje, satan vad kallt!

Å här har jag gnällt över nätterna på Madeira... Kära vänner nere på ön, njut av era 15gradiga nätter!

Kan skriva nästan hur länge som helst om hur jobbigt det här är men självklart finns det något positivt i det hela också, dessutom är jag på väg hem helt av egen fri vilja (vart fan jag nu fick den dumma idén ifrån...), men jag får snart träffa alla älsklingar där hemma!

Ser verkligen fram emot att träffa Anne (snart snart snart) å massa kul folk imorgon, Carina på söndag å familj å andra underbara nästa vecka. Ska försöka hinna göra min lägenhet lite mer bebolig igen me, innan jag drar till Brasseland om bara 10 dagar.

Min voip lär nog inte börja funka förrän efter jag kommit hem därifrån men msn, skype å mail finns ju så länge.

Precis hemkommen efter en mysmiddag med Tessan på Brasserie. Tessan vann den middagen för en halv evighet sen och valde nu att ta ut så att vi fick en myskväll bara vi innan jag åker.
Vi åt alldeles för mycket men det går ju inte att låta bli när allt e så gott!
Just nu känns det som att magen lär spricka när som helst. Orkar ingenting. Ska nog sova. Lika bäst. Imorgon är det sista natten men girlsen innan jag åker :'-(

Min sista fredag på ön och sugen som fan på att festa ur det sista jag bara kan av Funchal men alla jävla tjejer bangar. Riktigt jävla besviken måste jag säga att jag är men å andra sidan så gör ju sånt här att det blir lättare att åka hem. Längtar ordentligt till nästa helg nu när vi ska kriga som militärer när min bejbi fyller 30 å tant!

Jag tänker iaf inte sitta hemma bara för att folk e tråkiga å sviker (ja, jag känner mig faktiskt sviken men man kan väl inte tvinga fram partyhumöret hos folk, tycker bara att de kunde försöka hitta det ikväll). Jag ska ut å man träffar alltid ngn när man kommer in på Copa.

En vecka och två timmar så har jag landat på Arlanda terminal 2!