Tillbaka i Monte Gordo
Off I go again
Tillbaka i stockholm
På tåget till Göteborg
Marockoresan inställd
Så det blir till att bli kvar i stockholm ett par dagar. Det är i och för sig ganska trevligt. Visst, det är kallt så in i helvete men att hinna träffa familjen en runda till och få umgås mer med syster (som förvisso säkerligen kommer att ha duktig huvudvärk imorgon) är oerhört trevligt.
Nu hoppas jag bara på att jag får komma iväg till Portugal på fredag. Jag behöver komma igång med sommarsäsongen snarast så att jag får annat att tänka på än E. Självklart vill jag ansöka om semester me så att jag i alla fall har ett datum för att få se honom igen. Jag har inte direkt några höga förhoppningar om att det ska hålla till hösten, lite realist är jag, men visst önskar jag att det blir som för Bruno och Ems... Drömma kostar ingenting!
Borta bra men vilket hem är bäst?
Befinner mig hemma i Stockholm. Bor hos underbara syster, träffar vänner och familj i massor och har det bra. Det är svårt att bibehålla mottot 'No Stress' när så många och mycket ska hinnas med på några dagar, men det är lagom många dagar ändå. Ser fram emot Marocko på lördag men just nu njuter jag utav svensk mat, tv och shopping. Fy satan vad jag shoppat! Jag tyckte ju att jag var smart me som lämnade en av mna väskor hemma i min lägenhet för det börjar bli tungt och mycket nu. Så då är det kalasbra att shoppa på sig mer och även att fylla upp med ännu mer grejer från lägenheten som kan va bra att ha med... Någon som vill roa sig lätt så kan ni få titta på när jag väl ska packa nästa vecka, fy fan vad jag inte ser fram emot det =/ Jaja, självförvållat...
Saknar dock mitt hem på Kap Verde massor massor. Har precis pratat med sötaste Ericson, det var känslosamt. Flera månader till jag kan åka dit på semester å ännu fler månader till jag kan åka tillbaka. Sommaren stavas
s p a r a p e n g a r, det är ett som är säkert. Trodde verkligen aldrig att jag skulle trilla dit men blev kraftigt motbevisad kan man lugnt säga.
Mycket kan hända över en sommar, det har jag ju sett förr. Men jag tror jag vet utgången på denna... Först ska jag iaf njuta av semestern i Marocko och sen utav en fabulös sommar i Portugalien!
Sodade Cabo Verde
Fy fan va det var jobbigt att åka ifrån den där ön!
Sitter i Stockholm å drömmer mig tillbaka. Missförstå mig inte, det är gött att va hemma och få träffa massa goa människor, shoppa å äta god svensk mat. Men tanken på att jag inte ska åka tillbaka till den underbara ön med de underbara människorna gör så ont. Det gör på riktigt fysiskt ont i hela kroppen.
De senaste dagarna har varit helt fantastiska. Det har umgåtts, sjungits, kramats och mysts. Söndagen på Turtle Shack (www.turtle-shack.com) var helt underbar och många tårar strömmade ner för mina kinder, det var då det verkligen gick upp för mig att det var sista kvällen där innan jag blev tvungen att åka. Natten spenderades kramandes och gråtandes tillsammans med E. I går morse packades det i halv panik. Jag hade bråttom och det är såå tråkigt. Meningen var att E skulle stanna med mig fram till att jag åkte men när han såg väskorna brast det för honom och han klarade inte att stanna kvar. Så jag blev klar i lägenheten och begav mig sen ner en snabbis till Turtle Shack för att säga hej då. Fan, bara tanken på det avskedet får tårarna att strömma.
Har lovat att ringa den jag saknar mest under dagen. Han ville veta att jag överlevt den hemska flygresan och kommit fram ordentligt. Behöver jag säga att han aldrig flygit... Jag behöver få höra hans röst me, det är sjukt hur man kan bli beroende av någon så snabbt.
Jag kommer att sakna den underbara ön och mina fantastiska vänner där oerhört mycket. Men den här gången finns det inget 'Hej Då'. Den här gången heter det 'Vi ses snart'!
Kraftig packningsångest
Åker om mindre än två dygn och just nu borde jag använda tiden till att packa, men jag kan inte. Jag kan verkligen inte förmå mig att packa ner mina saker i väskorna. Jag är inte klar med den här ön, inte på långa vägar. Vet ju att jag måste åka men försöker förtränga det så gott det går. Blir antagligen att sätta alarmet på 6 på måndag morgon å packa alltihop precis innan jag ska åka. Jag får fel i huvudet på det här. Inte blir det bättre av att ha Erixon heller, det gör det inte direkt lättare.
Well well, får väl går ner till Turtle Shack å försöka få lite sol då.
Men först, bilder på lillasyster från förra veckan. Jag är ju sjukt dålig på att ta fram kameran men ett par bilder lyckades jag få till.
Fyra dagar kvar...
Syster har varit här på semester en vecka. En vecka som flög förbi. Tack för en härlig vecka!
På sista tiden har jag spenderat så mycket jag bara kunnat med Ericson, äntligen har vi haft all tid vi velat. Så självklart går tiden alldeles för fort och jag är verkligen inte redo att lämna detta paradis. Det har inte bara med mr gorgeus att göra men visst är han en bidragande orsak. Just nu njuter jag av alla minuter jag har kvar innan det blir måndag och jag måste sätta mig på planet härifrån.
Ett nytt kapitel tar vid
Så 11 dagar kvar på Kap Verde kan bli intressant och jag ser verkligen fram emot sommaren i Portugal =)